K O M M A N D E U T G I V N I N G

KAPITALISMENS URSPRUNG

av Ellen Meiksins Wood

Bilden av kapitalismen som historiens slutdestination hör till en av vår tids mest omhuldade föreställningar. I Kapitalismens ursprung går den amerikansk-kanadensiska historikern Ellen Meiksins Wood i dialog med de förhärskande teorierna om hur detta ekonomiska system uppstod och visar att de grundar sig på en felaktig föreställning om historien och människans drivkrafter. Snarare än att se kapitalism som en naturlig följd av tendenser som legat förborgade i vårt medvetande sedan tidernas begynnelse, förankrar Meiksins Wood systemet i en historisk process som inleddes på den engelska landsbygden under 1500- och 1600-talet. Genom att betona klasskampen mellan bönder och godsägare och redogöra för hur de nya egendomsförhållandena gav upphov till krav på konkurrens, vinstmaximering och ökad produktivitet, skriver Meiksins Wood in sig i en levande marxistisk idétradition. Hon påminner oss därmed än en gång om att kapitalismen inte är människans naturliga tillstånd och att andra sätt att organisera vårt samhälle är möjliga.

Utkommer i december 2023

Kapitalismens ursprung av Ellen Meiksins Wood
Originalets titel The Origin of Capitalism

Svensk översättning av Erik Philipsson

I augusti 1791, på on Hispaniola i Vastindien, bryter den svarta slavbefolkningen i den franska kolonin Saint Domingue sina bojor. Efter tolv års blodig kamp mellan den vita, svarta och mixade befolkningen; och efter att franska, engelska och spanska arméer besegrats i ett utdraget kolonialkrig, avskaffas slaveriet, och den självständiga nationen Haiti utropas. Världen hade för första gången sett ett segrande slavuppror.Den trinidadiske författaren och aktivisten C. L. R. James,  skildrar i sin berättelse om revolutionsledaren Toussaint Louverture hur den pågående franska revolutionens ideal om människans rättigheter, kolliderade med den franska handelskapitalismens intresse i Karibbiens plantagekonomier som byggde på att 500 000 slavar pumpade ut en aldrig tidigare skådad vinster i den globala atlantiska ekonomin. De Svarta Jakobinerna visar hur motsättningar mellan klasser, nationer och individer, färgade av den koloniala rasideologins förtryck formade det första koloniala befrielsekriget. C. L. R. James De svarta Jakobinerna från 1938 är en oundgänglig del av den antikoloniala historien och det väldiga skedet när jordens fördömda först reste sig.

Utkommer - så fort vi kan

De svarta jakobinerna av C. L. R. James
Bokförlaget Hansson & Bruce, 2023.
Originalets titel The Black Jacobins

Med stöd av en mängd nyare forskning omprövar den amerikanska psykologen Dacher Keltner våra vanliga föreställningar om makt och socialt inflytande.
Utgångspunkten är att makt är en positiv förändringskraft som skapar individuell initiativkraft och legitimitet för förändringar i sociala gemenskaper. Makt ger möjlighet till socialt inflytande, att göra skillnad i världen - något som stärker individen och gynnar kollektivet. Makt uppstår och fördelas dagligen i all mänsklig social interaktion. Men till skillnad från den machiavelliska maktfilosofins manipulationer och våldshandlingar - som präglat mycket av vår syn på oss själva - hävdar Keltner att bestående socialt inflytande främst uppstår ur empati och generositet. Makt är inte något man tar, den är något man får - genom att förbättra andras liv i de sociala nätverk där vi ingår.
I den andra hälften av Keltners bok övergår den optimistiska tonen i en varning: Makt har nämligen den paradoxala förmågan att samtidigt som den kan bidra till att stärka individ och kollektiv, har den egenskapen att i för stora doser underminera hjärnas kapacitet för empatiska relationer till andra människor. Samtidigt skapar för lite makt, för lite socialt inflytande, både psykiskt och fysiskt lidande och underminerar människors förmåga att leva fullödiga liv. Keltner närmar sig en av samtidens ödesfrågor - jämlikheten.
I enkel språkdräkt och med slående exempel ur modern psykologisk forskning, roande experimentella erfarenheter och, inte minst, utifrån sina egna uppväxterfarenheter i ett allt mer ojämlikt USA redogör Keltner för forskningen i de psykologiska mekanismer som formar kollektiv och individ.

Maktparadoxen av Dacher Keltner
Bokförlaget Hansson & Bruce 2021.
Originalets titel The Power Paradox,
Svensk översättning av Erik Philipson.

Onda handlingar utförs inte bara av onda människor. Stanley Milgram chockade världen när han i sitt lydnadsexperiment visade hur vanliga människor, under vissa omständigheter, var beredda att på uppmaning av en auktoritet begå grova våldshandlingar mot oskyldiga människor. Till och med när det skadade andra, och trots att det stred mot deras värderingar så valde ett stort antal vanliga amerikaner i Milgrams klassiska experiment 1961 att frivilligt lyda experimentatorns tillsägelser och ge offret dödliga elchocker.
Ett pessimistiskt bråddjup öppnade sig: vi är alla potentiella förövare. Vanliga människor kan bli delaktiga i destruktiva processer bara genom att lyda och göra sin plikt, ibland utan att själva ens vara i närheten av några onda handlingar, det kan räcka med att skyffla papper på kontoret, ondskan är inte bara allmän den är dessutom banal. Men läser man Milgrams egna sammanfattning Att lyda auktoriteter, så träder en mer komplex bild av människan fram. Studien bestod i själva verket av en mängd olika experiment, med olika förutsättningar och därmed olika utfall. Läs och jämför resultatet av det ikoniska experiment 5 där 65 procent lyder med experiment 11 där försökspersonerna tillsammans revolterar mot
auktoriteten och skonar offret. Mer än femtio år efteråt återstår en mängd frågetecken både kring Milgrams studie i sig men framförallt kring detta akuta och delvis oförklarade fenomen — varför lyder människor? 

Läs översättaren Bo Greiders efterord.

Att lyda auktoriteter av Stanley Milgram,
Bokförlaget Hansson & Bruce, januari 2020.
Originalets titel Obedience to Authority, 1973.
Svensk översättning av Bo Greider. ISBN: 9789198170818.

“Det industriella samhället har haft katastrofala konsekvenser för mänskligheten.” Så inledes Industrisamhällets framtid, det manifest som publicerades i amerikansk dagspress 1995 som en eftergift åt den anonyma avsändaren som gjort sig känd som Unabombaren. Under sjutton år hade Unabombaren bedrivit terror mot det han uppfattade som representanter för ett alltmer förtryckande samhälle. Sammanlagt 16 bomber orsakade tre dödsfall och skadade drygt tjugo personer. Unabombaren kunde slutligen gripas 1996 och visade sig vara Theodeore Kaczinsky, en före detta matematikprofessor som dragit sig undan till en enslig tillvaro i en stuga nära Lincoln i Montana.
I Industrisamhällets framtid lägger Kaczinsky fram sin världsbild och motivet till sitt handlande. Han uppmanar till en social revolt mot den teknologiska grundval som han menar hotar alla mänskliga värden, styr våra sociala sammanhang och reducerar mänsklig handling till meningslösa tidsfördriv. För människan i det moderna industriteknologiska samhället återstår bara att lyda och utföra sin plikt mot ett system som reducerat den enskilda människan till en kugge i ett maskineri som den varken förstår eller kan påverka, och
som i förlängningen hotar att göra människan själv överflödig. All samhällskritik måste för att göra upp med människans alienation gå till den teknologiska roten i vårt samhälle, all annan opposition är förljugen eller missriktad.
Kaczinskys manifest måste bedömas både utifrån dess civilisationskritiska rötter, dess tolkning av förhållandet mellan samhällsorganisation och teknologi, dess uppmaning till våldsaktioner och, inte minst, utifrån författarens egna handlingar. Det första steget till det är att läsa Kaczynskis text.

Läs översättaren Erik Philipssons kommentar

Industrisamhällets framtid av Theodore Kaczynski
Bokförlaget Hansson & Bruce, 2019.
Originalets titel The Future of Industrial Society, 1995.
Svensk översättning av Erik Philipsson.