EVENEMANG I BOKHANDELN

KOMMANDE EVENEMANG 2025

OKTOBER

27 oktober kl. 19
Varmt välkomna till en kväll med Mara Lee i samtal med Carin Franzén. I sin nya bok Min tunga moder (Albert Bonniers förlag) återvänder poeten Mara Lee till sina tidigaste teman och till modern, men också till Söderbokhandeln, där hon hade sin första releasefest någonsin för debutboken Kom för 25 år sedan. Välkomna till ett samtal om skrivande, begär, skam och våld, samt modersfigurens ständiga aktualitet i vår samtid.

Mara Lee är författare och professor i konsthistoria på Konstfack. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och författare.

28 oktober kl. 19
Välkommen till en kväll om kapitalismens historia, samtid och framtid. Vi firar utgivningen av två böcker: antologin Samtida marxistisk teori (Daidalos) och Ellen Meiksins Woods Kapitalismens ursprung (Hansson & Bruce). Mikael Omstedt kommer att leda ett samtal mellan Shabane Barot, Carl Wilén - båda medverkande i Samtida marxistisk teori - och Erik Philipsson som översatt Kapitalismens ursprung till svenska.

Shabane Barot arbetar som onkolog på Södersjukhuset i Stockholm och är doktorand vid Karolinska Institutet. Hon är medlem i tidskriften Fronesis redaktionskommitté.

Mikael Omstedt är anställd som postdoktor vid University of Toronto, där han forskar på den amerikanska kapitalismens historiska geografi. Han är även medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet.

Carl Wilén är anställd som postdoktor vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen, Lunds universitet. Han är även medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet.

Erik Philipsson har en masterexamen i historia och är verksam som översättare och bokhandlare.

29 oktober kl. 19
Jila Mossaed pratar med Jenny Tunedal.
Mossaed ägnar sig åt poesins och livets stora teman: kärlek, död, ensamhet, passion, sorg. I hennes dikter finns en oerhörd, nästan slösaktig, skönhet och en sorts vardaglig enkelhet. Hon skriver fram månens ljus genom lägenhetsfönstret och människans eviga längtan efter ett existentiellt och fysiskt hem, på jorden och i språket.

Mossaed betraktas som en av de stora exildiktarna i svensk samtidspoesi. Exilens erfarenhet, gestaltad som både förlust och tillblivelse, är ett grundackord i författarskapet. I många år har hon skrivit en dikt präglad av så väl klassisk persisk poesi som svensk naturlyrik. Vem var min mor på jorden (Norstedts) innehåller både nya dikter och ett urval ur Mossaeds tidigare böcker.

31 oktober kl. 19
Välkommen till en kväll med exilryske författaren Sergej Lebedev, aktuell med romanen Vita damen (Ersatz).
Juli 2014, Donbas. Studenten Zjanna återvänder från Charkiv till sin hemby i gruvarbetardistriktet för att ta hand om sin döende mor. Samtidigt anländer två män från Moskva: den unge grannen med smeknamnet Knekt och en äldre säkerhetstjänsteman som kallas Kungen – båda på uppdrag av den ryska militära ledningen. Något fruktansvärt och oåterkalleligt är på väg att hända. Men det är inte första gången den lilla byn blir en plats där den stora historien tar form. Till exempel har alla dess invånare i åratal vetat -- och tigit -- om de fasansfulla händelser som inträffade där för sjuttio år sedan.

27 november kl. 19
Varmt välkomna till ett samtal mellan sociologen och författaren Johan Alfonsson och Daniel Suhonen, chef från tankesmedjan Katalys, om boken Vad hände med arbetarklassen? (Arkiv förlag).

En gång i tiden utmålades arbetarklassen som drivkraften för välstånd och välfärd i vårt land. Idag beskrivs den alltmer som en kvarleva från ett svunnet industrisamhälle. Arbetarna har lämnats på efterkälken och övergivits av dem som skulle företräda dem politiskt. Fokus har flyttats till företagarna och medelklassen.

Men arbetarklassen är i högsta grad levande. Det är fortfarande den största klassgruppen i Sverige och det arbete klassen utför är oumbärligt för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är de vårt samhälles stora förlorare, med sämre löneutveckling, ökad otrygghet, lågt inflytande över sitt arbete och sämre hälsa. De har drabbats hårdast av ökande levnadskostnader. För att vända utvecklingen måste arbetarklassens makt stärkas. Den här boken undersöker hur detta kan gå till och pekar ut möjliga vägar framåt.

Programmet uppdateras löpande.
Fri entré och först till kvarn.

TIDIGARE EVENEMANG 2025

22 januari kl. 18
Välkommen till ett samtal mellan Johanna Westeson och Petra Carlsson Redell om svensk kolonialism. De är aktuella med böckerna Min kärlek till detta folk (Ordfront) respektive Marken, andligheten (Polaris), som båda på olika sätt behandlar svenska kyrkans skuld till samerna.

Svenska kyrkans vitböcker om relationerna till det samiska folket fyller över tusen sidor med smärtsamma vittnesmål och historiska fakta. Att ta avstånd från de fasansfulla händelserna i historien är en ganska enkel sak, att utmana ens egna identitet och grundläggande föreställningar om världen är betydligt svårare.

Petra Carlsson Redells bok ”Marken, andligheten” är en personligt rannsakande berättelse som behandlar frågor om identitet, andlighet, koloniala strukturer och människans förhållningssätt till naturen. Men det är också en allmängiltig beskrivning av en längtan och ett sökande efter andra sätt förstå världen och att hitta sin egen plats i den.

Kyrkan är inte bara medskyldig till det historiska förtrycket av samerna, utan äger fortfarande mycket mark på samiskt område, mark som präster tilldelades när de tog tjänst i Sápmi. En av dem var en skånsk präst vid namn Hjalmar Westeson. I boken ”Min kärlek till detta folk” försöker hans barnbarn, människorättsjuristen Johanna Westesson, reda ut farfaderns närmast naiva förtjusning i sina samiska församlingsmedlemmar. Westesson vägrar acceptera att han bara skulle varit ett barn av sin tid — det fanns en kritik mot till exempel tvångsförflyttningarna redan i samtiden.

Johanna Westesons bok drivs av jakten på vem farfar Hjalmar var – hur han tänkte, hur han egentligen såg på sig själv och samerna – men det är också en djuplodande och personlig undersökning av den svenska kolonialismen

23 januari kl. 18
Kenneth Hermele om Den vilda rättvisan och judisk hämnd efter Förintelsen (Ordfront). Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord?

Frågan om hämnd och rättvisa är något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? De moraliska frågorna i "Den vilda rättvisan" är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.

29 januari kl. 18
Välkommen till en kväll om J.J. Voskuil och hans oförlikneliga romanserie Byrån! Med anledning av svenska utgivningen av den första delen Herr Beerta på Nilsson Förlag bjuder vi in till ett samtal mellan Olov Hyllienmark, översättare till den aktuella boken, och Christian Nilsson, som översatt bl.a. Walter Benjamin och Gershom Scholem.

Romancykeln Het Bureau (Byrån) blev en stor framgång i Nederländerna med över 400 000 sålda exemplar. Det utbröt snabbt något av en Byrå-mani och för varje ny del som släpptes ringlade köerna sig långa framför bokhandlarna i Amsterdam från tidig morgon. Aldrig har tjänstemannatillvaron ägnats en så stor och detaljskarp roman, skriven med lika delar desperation, fördragsamhet och komik en originell skildring av en epok, efterkrigstiden, i en enskild stad, Amsterdam, på en enskild arbetsplats, kallad Byrån.

31 januari kl. 17 OBS! Tiden!
Tvingad tiger av Neige Sinno har blivit en formidabel succé i Frankrike och har renderat författaren en rad litterära priser.

Romanen beskriver uppväxten med en styvfar som sexuellt utnyttjar en av sina styvdöttrar. Utan sentimentalitet tar sig Sinno an den egna livshistorien, försöker förstå sig själv som barn, sin förövares psykologi och hur livet är efter övergreppen. Hon vänder sig till litteraturen och läser Lolita, analyserar hur våldtäkt diskuteras i offentligheten. Hennes prosa är exakt och klar. Hur kan man förstå det som skett utan att berätta sin historia efter en rad förväntade punkter, utan skapa någon falsk försoning eller triumf?

Kanske är det för att Sinno hela tiden förblir lojal mot sig själv som hon förmår detta? Tvingad tiger är i detta inte bara en briljant roman utan också ett exempel på när ett offer vägrar låta sig definieras av brottet eller spela den roll som hon förväntas inta.

FEBRUARI

3 februari kl. 18
Välkommen till ett samtal mellan Niels Fredrik Dahl och hans förläggare Nina Eidem om Dahls roman Fars rygg, i översättning av Gun-Britt Sundström. Boken vann Nordiska rådets litterära pris 2024.

Det är en stor roman, en lyrisk och episk berättelse om män i tre generationer. Den handlar om ensamhet som går i arv, om ovanliga liv, och den rör sig geografiskt mellan Alexandria, Oslo och Genève.

Berättaren i romanen är en version av författaren själv. Hans far har länge varit död, ändå finns pappan kvar, som närvaro och minne. Nu söker han sin far, vill förstå honom. Så börjar romanen om en norsk pojke som växer upp i Egypten, långt ifrån fjäll och fjordar. Det är 1920-tal och pojkens pappa, Domaren, innehar ett högt ämbete i Alexandria. Härifrån skickas han till skolor och internat i Europa där han ska danas, hundratals mil från sina föräldrar, utan möjlighet till kontakt. Uppväxten ska komma att präglas av en förlamande känsla av utanförskap, av att aldrig riktigt kunna komma någon nära. Fars rygg är en lågmält intensiv, mycket vacker roman om längtan efter tillhörighet, det djupast mänskliga.

14 februari kl. 18
Välkommen att lyssna till ett samtal mellan professor Anders Burman och fil.dr. Anna Victoria Hallberg, redaktörer för den nya antologin "Tillståndet. Om postmodernismen och dess lärdomar" (Daidalos).

När postmodernismen bröt igenom internationellt på 1980-talet förknippades den främst med franska tänkare som Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard och deras kritik mot konventionell framstegstro och ”stora berättelser”. Men postmodernismen kom snart att få ett betydande inflytande också långt utanför de humanistiska seminarierummen. I Sverige blev själva termen postmodernism ett nästan till leda använt slagträ i kultursidesdebatter om estetik och politik.

Under de senaste årtiondena har det talats ganska tyst om postmodernismen, i varje fall i Sverige. Men detta håller nu på att förändras, poängterar Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, redaktörer för antologin "Tillståndet". Det finns idag ett växande intresse för postmodernismen inom humanistisk forskning och därmed också ett behov av att aktualisera och kontextualisera postmodernismens utgångspunkter och mångsidiga – för att inte säga disparata – uttryck. Det är ett sådant behov denna antologi vill fylla.

Övriga medverkande är Frida Beckman, Henrik Bohlin, Olof Hallonsten, Johan Söderberg och Sven-Olov Wallenstein.

25 februari kl. 07.00-22.00
Välkommen till årets stora bokrea tisdag 25/2! Traditionsenligt erbjuder vi hela 40% på alla böcker i butiken denna reans första dag (och endast denna). Vi öppnar redan kl. 07.00 och stänger först 22.00, så ni hinner både en två vändor. OBS! Rean pågår alltså ENDAST denna dag. Den 26/2 är den över hos oss.

27 februari kl. 18
Välkommen till ett samtal mellan Stefan Svallfors, professor i sociologi, och Göran Greider, författare, politisk debattör och chefredaktör på Dala-Demokraten, om den uppmärksammade boken Retur Överkalix (Fri Tanke).

»när du beskriver byn så beskriver du världen«

Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka.

Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.

MARS

4 mars kl. 18
Välkomna till ett samtal om att skriva om Rousseau med författarna Tatjana Brandt som är aktuell med Drömmaren Rousseau (Förlaget) och Steve Sem-Sandberg som har skrivit romanen Oceanen (Albert Bonniers Förlag). Samtalet leds av Katarina Lind, Söderbokhandeln.

Författaren Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) blev superkändis under den franska upplysningen, epoken som gav upphov till det moderna väst. Men där de andra upplysningsfilosoferna dyrkade den nya tidens förnuftstro såg Rousseau ett monster födas: social tävling och förställning, alienation och artificiella behov, ofrihet och våldsam exploatering.

I Drömmaren Rousseau eller Om frihet, fantasi, och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle tar sig essäisten Tatjana Brandt an den kontroversiella, motsägelsefulla, lysande litterära fritänkaren Rousseau med djup kunskap och smittande entusiasm. Hon skildrar Rousseaus kamp med sin tid och låter honom samtidigt bli en spegel för oss själva och våra samtida utmaningar.

Steve Sem-Sandbergs roman utspelar sig hösten 1765 när Jean-Jacques Rousseau tillbringar 45 dygn på Île Saint-Pierre, en ö i republiken Bern. Rousseaus verk har gjort honom till en av Europas mest omtalade personer. Inte minst väcker de upplysta resonemangen om religion i Émile anstöt och han jagas, först från Frankrike, sedan från Schweiz, anklagad för att vara en avfälling. Oceanen är en stark och gripande roman om en kompromisslös solitär som i växterna han samlar på ön ser den enda möjliga tillflykten. Men snart kan filosofen inte fly längre. På natten kommer de oförsonliga drömmarna, och förflutna handlingar han länge valt att inte kännas vid tränger sig på likt vattnet som stiger kring ön.

Tatjana Brandt är litteraturvetare, essäist och författare till böckerna Läsa tankar. Essäer om geniala böcker och osannolika liv (2021) och Fängslad. Om lust till litteraturen och läsningens plats i livet (2017).

Steve Sem-Sandberg är kritiker och författare till böcker som W (2019) och de De fattiga i Lódź (2009). Sem-Sandberg är ledamot i Svenska Akademien.

12 mars kl. 19 Obs! Tiden!
Vi är mycket glada att välkomna sydkoreanska Bora Chung, aktuell med den internationellt hyllade Förbannad kanin (Tranan), för ett samtal med sin engelske översättare Anton Hur.

Novellsamlingen Förbannad kanin publicerades redan 2017, och blev nominerad till bland annat det internationella Booker-priset när den kom på engelska 2022. Den har översatts till svenska av Anders Karlsson och Okkyoung Park.

Bora Chung är en av de mest framträdande författarna i den nya våg av koreanska författare som nu sveper över litteraturvärlden, och har givit ut tre romaner och tre novellsamlingar i Sydkorea. Hon har en examen i ryska från Yale University och undervisar för närvarande i rysk litteratur och Science Fiction vid Yonsei University i Seoul och översätter rysk och polsk litteratur till koreanska.

Anton Hur är en inflytelserik översättare från koreanska till engelska och författare till romanen Toward Eternity (2024). Han ingår också i årets jury för Booker International Prize.

Observera att samtalet börjar kl. 19!

13 mars kl. 18
Mats-Eric Nilsson samtalar med förläggare Pelle Andersson om Fröken Ceders hemlighet - Kalla krigets märkligaste spiongåta (Ordfront). Hösten 1948 blir 27-åriga Lilian Ceder kär i en bohemisk och charmerande journalist, som hon träffat på ett möte i Luleå Folkets hus. Han är redan gift och de börjar umgås i smyg. Tre och ett halvt år senare ringer två konstaplar från säkerhetspolisen på hemma hos henne på Artillerigatan på Östermalm i Stockholm, och ber henne att följa med till högkvarteret i Gamla stan.

Snart är »Röda Lilian« häktad som en av huvudpersonerna i 1950-talets största och mest uppmärksammade spioneriprocess, Enbomaffären.

19 mars kl. 18
Välkommen att fira Hanna Johanssons nya roman Body double med oss! Hanna Johansson kommer att samtala med sin förläggare Lisa Lindeberg.

Hanna Johansson, som fick Katapultpriset 2021 för sin debut Antiken, är nu aktuell med den surrealistiska thrillern Body double.

När temperaturen sjunker börjar det lukta eld inne i stan. Där arbetar en ung kvinna med att transkribera åt en spökskrivare. Hennes ganska ensamma liv är fullt av rutiner. Hon går till spökskrivarens kontor, hämtar kassettband med inspelat material, dricker espresso och äter croissant på hemvägen, sätter sig sedan att skriva ned det som de okända människorna berättar på banden. Dessa berättelser ska sedan spökskrivaren göra romaner av. En dag hör hon en avvikelse: någon har spelat in ett meddelande som bara kan vara avsett för henne.

I samma stad möts Naomi och Laura av en slump när de råkar ta den andras kappa på caféet i det stora varuhuset. Det är ett märkligt och intensivt möte och snart flyttar Laura in hos Naomi. Allteftersom börjar Laura mer och mer likna Naomi, allteftersom tar hon över Naomis liv.

Poesikvällar på Söderbokhandeln

Söderbokhandeln och Norstedts bjuder in till tre kvällar med aktuella poeter, under ledning av Jenny Tunedal. Skriv upp datumen - mer information kommer!

27 mars kl. 18

Kärlek på 1500-talet
Kajsa Sundin har skrivit den poesiboken Hennes affär (Norstedts) i dialog med renässanspoeten Gaspara Stampas kärleksdikter från 1500-talet. Tova Gerge har översatt William Shakespeares Sonetter(Nirstedt/Litteratur) från samma sekel och skrivit ett passionerat efterord.

Vad är det som gör att begäret känns så starkt och smittsamt i dessa dikter? Och vad händer när gamla kärleksdikter färdas genom tiden, mellan språk, och in i nya människor och texter?

Kajsa Sundin skriver prosa och poesi. Hon har också översatt bland annat Etel Adnan. Tova Gerge skriver prosa och dramatik. Hennes senaste roman Fearplay utkom på Albert Bonniers förlag 2024.

Kajsa Sundin och Tova Gerge samtalar med Jenny Tunedal, poet och förläggare på Norstedts.

3 april kl. 18

Poesi för någon annans skull
Leila Inanna Sultan debuterar i vår med Straffkolonien (Norstedts), en diktsamling som konfronterar nationen Sveriges förhållande till sårbara kroppar och sanningar. Erik Lindman Mata ger ut sin fjärde bok, Mullvadens kärlek till buffeln (Nirstedt/Litteratur) fem lyriska sviter som arbetar med världen, dess åkrar och dess våld.

Vad gör samtidsdikten när samtiden är mörk? Finns det fortfarande hopp, och hur kan poesin formulera det? Hur går det till att skriva för någon annans skull, i riktning mot något annat?

Leila Inanna Sultan är poet. Straffkolonien är hennes första bok. Erik Lindman Mata skriver prosa och poesi och har översatt bland annat Mosab Abu Toha.

Leila Inanna Sultan och Erik Lindman Mata samtalar med Jenny Tunedal, poet och förläggare på Norstedts.

10 april kl. 18

Le på allvar
Ali Alonzo skriver i sin första bok Jag tänker bli äcklig (Norstedts) en ovanligt orolig och rolig poesi. Isabella Nilsson är den svenska litteraturens mest seriösa nonsensekvilibrist, i vår aktuell med Tomhet och ömhet (Ellerströms).

Vad händer när texten får läsaren att skratta mitt i mörkret? Vad har plågor med humor att göra? Vad är skillnaden mellan lek och gravallvar? Finns nonsens?

Ali Alonzo är poet och kulturskribent. Han arbetar bland annat med tidskrifterna Babo och L'Amour La Morte. Isabella Nilsson är författare och översättare. Hon har gett ut prosa, poesi och essäistik och översatt bland annat Dorothy Parker.

Ali Alonzo och Isabella Nilsson samtalar med Jenny Tunedal, poet och förläggare på Norstedts.

MAJ

14 maj kl. 19
Release för En förtrollad värld, om Selma Lagerlöf för unga läsare (Bonnier Carlsen), med bokens författare Annika Thor & Susanne Marko och illustratören Kristin Lidström. Samtalsledare är bokens förläggare Eva Dahlin.

I En förtrollad värld skildras den unga flickan Selmas uppväxt på gården Mårbacka i Värmland, där hennes författardrömmar föddes. Vi följer Selma fram till den punkt när hon som ung lärarstuderande i Stockholm får vad som kan liknas vid en uppenbarelse: hon ska skriva en roman som bygger på de historier hon hört som barn.

21 maj kl. 19
Om Antiorganisationen, av Vanja Hermele (Natur & Kultur). Vanja Hermele befann sig redan på Dramaten med sitt forskningsprojekt om jämställdhet och maktstrukturer i teaterns vardag när uppropen metoo, tystnadtagning och så småningom också metoobackstage publicerades, och kastade nytt ljus både på forskningens frågor och teaterns vardag. Samtalet leds av Malin Ullgren.

22 maj kl. 19
Pekka & Sailor och pengarna (Rabén & Sjögren). Ett samtal mellan Jockum Nordström och hans förläggare Moa Brunnberg.

Följ med sjömannen Sailor och hans lilla hund Pekka på en alldeles vanlig promenad, som snart blir allt annat än vanlig. Ett mögligt korvköp leder till en historia om Axel Nelson – en man som sågade ner alla sina träd för att tjäna pengar, men istället förlorade allt på travet. Sailors och Pekkas samtal och oväntade möten i den bullriga hamnstaden är fulla med humor, men väcker också frågor om pengar och hur de påverkar oss. Med nyskrivna dikter av Bruno K. Öijer och Johan Nordbeck.

JUNI

3 juni kl. 19
Lina Rydén Reynols pratar med Balsam Karam om sin nya diktsamling Jag hjälper dig inte (Ellerströms).

Vad spelar det för roll att ett barn är underbart, om hon ändå är som vi? Vad spelar det för roll att vi är vid liv, om det endast finns död? Lina Rydén Reynols nya diktsamling Jag hjälper dig inte skriver fram en avgrund där ingenting rör vid något annat, där ingenting kan växa. Det är en kroppslig, bildlig och språkligt exakt poesi som hugger hårt i föreställningen att en människas behov ligger till grund för tillvaron. Genom enkla diktrader, intervjuer och rimmade ramsor framträder en genomlyst och våldsam värld, där vi i ändlösa speglingar aldrig blir något annat och mer. Och ändå: det finns liv trots att det bara finns död. Vad gör vi då, med oss själva och varandra.

12 juni kl. 19
Varmt välkommen till en kväll med Per Molander och hans nya bok En invasiv art: Så tog företagen över världen (Volante). Ekonomisk tillväxt har de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker och företagen dominerar alltmer bland dagens makthavare. Molander beskriver hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår demokrati – och varför vi måste agera innan det är för sent. Per Molander samtalar med Svante Weyler.

SEPTEMBER

2 september kl. 19
Varmt välkommen till höstens första evenemang! Malin Isaksson samtalar med redaktören Maja Hellsing om sina nya bok Den oändliga flickan (Ordfront förlag). Uppläsningar och samtal mellan mellan Malin Isaksson och författarkollegorna Malin Nord och Helga Krook kring Malins nya bok och hennes författarskap.

Flickan går rakt in i skogen. Förbi de höga granarna, tallarna och fram till flickbjörken i gläntan. Hon är hela skogen och älven och himlen över mormorhuset. Hon är kommunhuset och bensinmacken och dagiset med gungis och kuddis och plask&leken.

Flickan heter Molly Eriksson Bloom och bor i det röda huset vid älven. Hon går sitt sista år på dagis och är på höjden av sin levnads bana. I kortromanen Den oändliga flickan följer vi med in i hennes gränslösa inre och yttre världar.

Med en rasande prosa undersöker Isaksson desperationen hos en flicka som aldrig nöjer sig och som alltid vill mer. Den oändliga flickan är en skruvad, men djupt allvarlig berättelse om frihet, motstånd, språk och fantasi - en vild betraktelse över vår samtid.

9 september kl. 19
Varmt välkommen att höra Sophia Jansson & Nina Wähä prata om att skriva om familjehemligheter. Samtalsledare är journalisten Hanna Melin.

En av livets stora frågor: varför blir man den man blir? Många vill hävda att det är våra föräldrars närvaro eller bristen på deras närvaro som formar våra liv, andra tänker sig mer att vi föds med en förutbestämd uppsättning möjligheter. Men kan man i så fall förändra sitt öde eller är man slav under det?

Sophia Janssons mamma Nita dog tidigt, och hon växte upp med pappa Lars i konstnärsfamlijen Jansson: faster Tove, “Faffan” och “Ham”. I Tre öar – mamma, pappa och jag (Förlaget) söker det nu vuxna barnet efter vad som gömde sig bakom barndomens tystnad.
Nina Wähäs söker i Major Virvelvind (Norstedts) efter en frånvarande pappa, och upptäcker att ju tydligare bilden av honom blir, desto mer komplicerade blir både frågorna man ställer och svaren man får.

24 september kl. 19
Välkommen till ett samtal med den bolivianska författaren Liliana Colanzi om romanen Ni lyser i mörkret (Wahlström & Widstrand). Hennes novellkonst blandar realism med magisk realism, skräck, science-fiction och absurdism, och har ofta lästs som del av den våg av "andinsk gotik" som på senare år har gett sig tillkänna framförallt bland en yngre generation kvinnliga författare, här i Hanna Nordenhöks lovordade översättning.

Liliana Colanzi samtalar med författaren Agri Ismaïl.

10 oktober kl. 19
En kväll med Gail McConnell (Nordirland) och förlaget Rámus. När Gail McConnell var tre är gammal mördades hennes pappa av IRA utanför deras hem. I Solen står på glänt (till svenska av Henrik C Enbohm), går McConnell igenom såväl arkivmaterial som familjehistoria för att försöka återskapa sin fars liv och död. Fragment och röster från både barndom och samtid fogas samman till ett liv, och dikter med ett laddat språk präglade av både hopp och sorg.

14 oktober kl. 19
Välkomna till ett samtal om Donna Tartts Den hemliga historien med anledning av antologin Oavsett vad vi kallar skönhet (Appell förlag).

På ett isolerat Liberal Arts-college i Vermont börjar den unge Richard Papen läsa klassisk grekiska för den karismatiske läraren Julian Morrow och blir därmed del av en exklusiv studentgrupp. De sex mer eller mindre excentriska studenterna binds samman av en intensiv vänskap som kommer att leda till en rad mörka händelser och ett minst ett mord. Det är den huvudsakliga intrigen i Donna Tartts Den hemliga historien, publicerad 1992 som The Secret History och översattes till svenska 1993. Den uppnådde omgående kultstatus, och har en särskild plats i mångas hjärtan, men var även en världsomspännande kommersiell bästsäljare. Bokens förtätade atmosfär har gjort den stilbildande och genom sin särskilda estetik – präglad av döda språk, tjocka reservoarpennor och tweedkavajer – hittar den ständigt nya läsare, inte minst inom den internetströmning som kallas Dark Academia.

Antologin Oavsett vad vi kallar skönhet är den första bok som behandlar romanen på svenska. Redaktör är Moa Ekbom, disputerad i latin vid Uppsala universitet, verksam som forskare och skribent och med ett förflutet som universitetslektor i latin och grekiska. Antologin närmar sig Tartts roman ur olika perspektiv: psykopati, märkesvurm, fenomenet Dark Academia och den antika grekiskan är några ämnen som behandlas.

Söderbokhandeln bjuder in till ett samtal, modererat av redaktören Moa Ekbom med tre av bokens skribenter. De kommer diskutera romanens inflytande både på individnivå och på akademi och bokmarknad, och även grekiskan och bilden av antiken, och förstås längtan efter den sublima och att hänryckas av skönhet.

19 oktober kl. 15 OBS en söndag!
Cecilia Uddén presenterar sin nya bok Allt har en smak av aska (Albert Bonniers Förlag).

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Cecilia Uddén skriver: “Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.”

22 oktober kl. 19
Välkommen att lyssna till ett samtal mellan Athena Farrokhzad och Lina Rydén Reynols om Farrokhzads nya verk Tragedierna (Albert Bonniers Förlag).
Farrokhzad skriver tre tragedier för vår tid. Hennes pjäser Moral enligt Medea, Antigones arv och Persernas pris har Euripides, Sofokles och Aischylos grekiska dramer som upptakt. De behandlar några av vår tids stora frågor: makt och maktlöshet, tyranni och uppror, kolonialism och krig. Farrokhzads tragedier ställer frågor som: Vem upprörs över en katastrof och behöver samtidigt att den sker? Vilken verklig tragedi tar vid när tragedin redan har ägt rum? Vad är frihetens pris? Framför allt utforskar boken omöjligheten och nödvändigheten i att överskrida det manus man blivit given. Att kliva eller tvingas ut ur sin roll och anta en ny för att kunna tala om och förändra historien.